Mer om årsredovisningar

(redovisning) – löpande redovisning (bokföring), bokslut, årsredovisning innebär bland annat att registrera, bearbeta och rapportera information som ska underlätta beslut i ekonomiska frågor. Det betyder löpande redovisning (bokföring), analyser, budgetering, upprättande av bokslut/årsredovisning, arkivering m.m.

(redovisningskonsult) – revisor
företag som erbjuder ekonomisk rådgivning och som hjälper andra företag med deras redovisning och ibland även med mera administrativa uppgifter. Inte att förväxlas med en revisor som granskar räkenskaperna i efterhand.

(Redovisningsrådet) – publika aktiebolag, god redovisningssed förening som har till uppgift att främja utvecklingen av god redovisningssed genom att verka för en enhetlig redovisning, utformad med utgångspunkt i ett aktiemarknadsperspektiv och i samklang med den internationella utvecklingen inom området.

RR ger ut rekommendationer om företagens års- och koncernredovisning och är främst inriktade på publika aktiebolag.

(Bokföring/Löpande redovisning) – redovisning, verifikation, grundbokföring, huvudbokföring den del av redovisningen som innebär att man bokför alla verksamhetens verifikationer i registreringsordning (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvudbokföring). Ur den löpande redovisningen ska man kunna utläsa en viss verifikations registerordning, till vilken redovisningsperiod den hör, verifikationsnummer eller motsvarande identifikationstecken, kontering och bokfört belopp. Den löpande redovisningen avslutas vid räkenskapsårets slut med ett årsbokslut eller en årsredovisning.

(Bokföringslagen, BFL) – bokföringsskyldig, räkenskapsår, löpande redovisning, arkivering lag (1999:1078) som innehåller bestämmelser om vem som är bokföringsskyldig, räkenskapsår, löpande redovisning och arkivering. En av de viktigaste principerna i lagen är att bokföringsskyldigheten ska fullgöras på ett sätt som överrenstämmer med god redovisningssed. Bokföringslagen innehåller endast ett fåtal bestämmelser om årsbokslut och årsredovisning. Istället hänvisas bokföringsskyldiga som ska upprätta årsbokslut eller årsredovisning till årsredovisningslagen (ÅRL).

(Dubbel bokföring) – debet, kredit innebär att man bokför en affärshändelse i både debet och kredit (med lika stort belopp). Systemet har sina rötter i 1400-talets Italien. Dubbel bokföring är det vanligaste systemet för bokföring i hela västvärlden.

(Balansräkning) – räkenskapsåret, egna kapital visar företagets ekonomiska ställning vid dett visst tillfälle exempelvis sistsa dagen på räkenskapsåret. Balansräkningen består av två sidor, en tillgångssida och en skuldsida. På tillgångssidan finns företagets redovisade tillgångar, t.ex. likvida medel, bankmedel, fordringar, maskiner och inventarier. På skuldsidan finns poster som banklån, leverantörsskulder, checkkrediter m.m. Här finns även företagets egna kapital, som ur företagets synpunkt kan anses som en skuld till ägarna.

(Resultaträkning) – redovisning, räkenskapsåret, årsredovisningslagen, kostnadsslagsindelad resultaträkning, funktionsindelad resultaträkning, förkortad resultaträkning hämtas från företagets redovisning och visar i sammandrag företagets samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret. I en resultaträkning ser man hur resultatet har uppkommit. Intäkter minus kostnader ger resultatet , som kan vara en vinst, en förlust eller ett nollresultat.

I Sverige ska resultaträkningen ställas upp i rapportform. Med rapportform menas att man utgår från omsättningen i företaget, varefter kostnaderna avräknas.

I resultaträkningen är det inte tillåtet att redovisa rörelsens kostnader i en nda ospecificerad summa.

När det gäller specifikation av rörelsens kostnader tillåter årsredovisningslagen (ÅRL) två varianter:

  • kostnadsslagsindelad resultaträkning
  • funktionsindelad resultaträkning

Byte av uppställningsform för resultaträkningen får göras endast om det finns särskilda skäl och på ett sådant sätt att god redovisningssed och kravet på rättvisande bild uppfylls.

(Förkortad resultaträkning) – resultaträkning, revisor, kostnadsslagsindelad resultaträkning, funktionsindelad resultaträkning resultaträkning som förkortats genom att vissa poster slås samman till en. Om det är motiverat av konkurrensskäl får mindre företag göra en förkortad resultaträkning. Det är främst nystartade företag med en enda starkt konkurrensutsatt produkt som kan ha behov av att dölja omsättningen och bruttovinsten i sin resultaträkning. Uppgifterna kan vara känsliga från konkurrenssynpunkt, eftersom de kan avslöja företagets prissättningspolitik och vinstmarginaler. Det är revisorns uppgift att avgöra om kraven för att få upprätta en förkortad resultaträkning är uppfyllda.

I en kostnadsslagsindelad resultaträkning får följande poster slås ihop rtill en post:

  • nettoomsättning
  • förändring av varulager
  • aktiverat arbete för egen räkning
  • övriga rörelseintäkter
  • råvaror och förnödenheter
  • övriga externa kostnader

I en funktionsindelad resultaträkning får följande poster slås ihop till en post

  • nettoomsättning
  • kostnad för sålda varor
  • övriga rörelseintäkter

(Kostnadsslagsindelad resultaträkning) – resultaträkning, rörelsekostnad, årsredovisningslagen, årsredovisning, kostnadsslag, funktionsindelad resultaträkning resultaträkning där verksamhetens kostnader delas upp efter kostnadsslag.

En kostnadsslagsindelad resultaträkning ska enligt årsredovisningslagen ställas upp på följande sätt:

  1. Nettoomsättning
  2. Förändring av varulager
  3. Aktiverat arbete för egen räkning
  4. Övriga rörelseintäkter
  5. Råvaror och förnödenheter
  6. Övriga externa kostnaderna
  7. Personalkostnader
  8. Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar
  9. Nedskrivning av omsättningstillgångar utöver normala nedskrivningar
  10. Övriga rörelsekostnader
  11. Intäkter från andelar i koncernföretagen
  12. Intäkter från andelar i intresseföretag
  13. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar
  14. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter
  15. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar
  16. Räntekostnader och liknande kostnaderna
  17. Extraordinära intäkter
  18. Extraordinära kostnaderna
  19. Bokslutsdispositioner
  20. Skatt på årets resultatet
  21. Övriga skatter
  22. Årets resultatet

(Funktionsindelad resultaträkning) – resultaträkning, kostnadsslagsindelad resultaträkning, årsredovisning, årsredovisningslagen, rörelsekostnad, koncern, resultaträkning där verksamhetens kostnader delas upp i tre huvudfunktioner: tillverkning, försäljning och administration. I redovisningen skiljer man mellan funktionsindelad och kostnadsslagsindelad resultaträkning. En funktionsindelad resultaträkning ska enligt årsredovisningslagen ställas upp på följande sätt:

  1. Nettoomsättning
  2. Kostnad för sålda varor
  3. Bruttoresultat
  4. Försäljningskostnader
  5. Administrationskostnader
  6. Övriga rörelseintäkter
  7. Övriga rörelsekostnader
  8. Intäkter från andelar i koncernföretagen
  9. Intäkter från andelar i intresseföretag
  10. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar
  11. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter
  12. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar
  13. Räntekostnader och liknande kostnaderna
  14. Extraordinära intäkter
  15. Extraordinära kostnader
  16. Bokslutsdispositioner
  17. Skatt på årets resultatet
  18. Övriga skatter
  19. Årets resultat.

(Noter) – tilläggsupplysning, årsbokslut, resultaträkning, redovisningsprinciper med not menas i redovisningssammanhang oftast tilläggsupplysningar i årsbokslut eller årsredovisningar. Tilläggs upplysningar är olika slags information som kompletterar siffrorna i balans- och resultaträkningar. Upplysningarnas lämnas oftast i notform, och kallas därför oftast för noter.

(Tilläggsupplysning) – noter, årsredovisning, årsredovisningslagen, redovisningsprinciper, balansräkning, resultaträkning upplysning som förtydligar och kompletterar informationen i årsredovisningen.

Årsredovisningslagen innehåller omfattande bestämmelser om vilka tilläggsupplysningar som ska lämnas och hur de ska redovisas. En tilläggsupplysning lämnas ofta i form av en not, men kan också lämnas direkt i balans- eller resultaträkningen som det ger en bättre överskådlighet.

(Förvaltningsberättelse) – resultat- och balansräkning, årsredovisning, balanserat resultat, årets resultat. komplement till resultat- och balansräkningen.
Företag som är skyldiga att lämna årsredovisning ska även lämna en förvaltningsberättelse.

Förvaltningsberättelsen ska ge en rättvisande översikt över:

  • utvecklingen av företagets verksamheten
  • företagets ställning
  • företagets resultatet

Förvaltningsberättelsen ska också innehålla upplysningar om vissa viktigare förhållanden, bland annat följande:

  • Förhållanden som är viktiga för bedömningen av företagets ställning och resultat och som inte lämnas på någon annan plats i årsredovisningen.
  • Händelser som är av väsentlig betydelse för företaget, även sådant som har inträffat under tiden från bokslutsdagen till den dag då årsredovisningen görs.
  • Företagets verksamhet inom forskning och utveckling.
  • I större aktiebolag (med fler än 10 anställda eller om nettovärdet på tillgångarna överstiger 24 miljoner kronor) ska förvaltningsberättelsen dessutom innehålla en uppgift om företagets förväntade framtida utveckling och företagets filialer i utlandet.
  • Förvaltningsberättelsen ska även innehålla styrelsens förslag till disposition av företagets vinst eller förlust. Med disponibel vinst eller förlust menas i förvaltningsberättelse summan av balanserat resultat och årets resultat före avsättning till bundet eget kapital.
  • Företag som bedriver verksamhet som kräver tillstånd eller anmälningsplikt ska enligt årsredovisningslagen lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på miljön.

(Finansieringsanalys) – räkenskapsåret, revisor, tillgångarnas nettovärde, balansräkningarna, prisbasbelopp, ackumulerade överavskrivningar. redovisning av hur verksamheten har finansierats och hur kapitalet har använts under räkenskapsåret. Större företag måste göra en finansieringsanalys i årsredovisningen som skickas in tilll Bolagsverket.

Med större företag menas:

  • sådana företag som måste ha en auktoriserad revisor.
  • företag där tillgångarnas nettovärde enligt balansräkningarna för de två senaste åren har överstigit 1 000 prisbasbelopp
  • företag som under de två senaste åren haft fler än 200 anställda.

Med tillgångarnas nettovärde menas redovisade värden på tillgångarna med avdrag för värdeminskning, lagerreserv, ackumulerade överavskrivningar etc.

(Prisbasbelopp) – Konsumentprisindex, grundavdrag, traktamente, inkomstbasbelopp. belopp som fastställs av regeringen varje år med hänsyn till förändringarna i konsumentprisindex (KPI). Prisbasbeloppet används som underlag vid olika beräkningar, exempelvis grundavdrag, skattefritt traktamente och pensioner. Prisbasbeloppet för inkomstår 2005 är 39400 kr. Det förhöjda prisbasbeloppet som bland annat används för att beräkna pensionspoäng är 40300 kr inkomstår 2005. Se även inkomstbasbelopp.

Fysisk person – enskild firma, juridisk person skatterättsligt begrepp som står för människa, privatperson. En enskild firma är ett exempel på en fysisk person. Jfr juridisk person.

Bokslut – resultat, årsbokslut, räkenskapsår visar företagets resultat för en viss period, och den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen. Bokslut kan göras för en del av ett år, eller för ett helt räkenskapsår. När bokslutet görs för ett helt räkenskapsår kallas det årsbokslut.

Bokslutsanalys – bokslut, årsredovisningar, företagsöverlåtelse analys och tolkning av information från bokslut och årsredovisningar. Intern bokslutsanalys ger information om det egna företaget till intressenter inom det egna företaget och handlar mest om olika former av ekonomi- och verksamhetsstyrning. Extern bokslutsanalys innebär att analysera utomstående företags bokslut, t.ex. inför en företagsöverlåtelse.

Räkenskapsår – årsredovisning, enskild näringsidkare, handelsbolag, fysisk person, juridisk person den tid som ett  företags redovisning omfattar.

Enskilda näringsidkare samt handelsbolag, som har minst en fysisk person som delägare, måste ha kalenderår (1 januari – 31 december) som räkenskapsår.
Handelsbolag som har enbart juridiska personer som delägare samt andra juridiska personer får ha brutet räkenskapsår.
Ett brutet räkenskapsår ska omfatta någon av följande perioder: 1 maj – 30 april, 1 juli – 30 juni eller 1 september – 31 augusti.

Aktiebolag – juridisk person,  Bolagsverket företagsorm. Ett aktiebolag är en självständig juridisk person, vilket innebär att det är bolaget – inte ägarna – som är bundet av avtal och som ska betala alla skulder. Därför riskerar aktieägarna normalt inte att förlora mer än det satsade aktiekapitalet om företaget inte kan betala skulderna. Det finns privata aktiebolag och publika aktiebolag. De privata bolagen måste ha minst 100 000 kr i registrerat aktiekapital. Olika måste ha ett aktiekapital på minst 500 000 kr. Det är endast publika bolag som får erbjuda allmänheten att köpa aktier i bolaget. Enligt reglerna i aktiebolagslagen bildas ett aktiebolag av en eller flera stiftare. Stiftarna ska upprätta en stiftelseurkund som bland annat ska innehålla förslag till bolagsordning. Där ska det framgå hur stort aktiekapital bolaget ska ha. Aktieägarna måste betala in aktiekapitalet innan bolaget kan registreras. Aktiekapitalet måste inte bestå av kontanta medel utan kan tillskjutas i form av apportegendom. Beslut om bildandet av ett aktiebolag fattas på en konstituerande bolagsstämma. Aktiebolaget registreras i aktiebolagsregistret som förs av Bolagsverket.

Bolagsverket – årsredovisningar, PRV, företagsinteckningar, likvidationer myndighet som bildades 1 juli 2004 då Patent- och Registreringsverkets (PRV) bolagsavdelning i Sundsvall blev fristående. Till Bolagsverkets uppgifter hör b.la. Att hantera registreringen av nya företag och ändringar i befintliga företag, ta emot årsredovisningar, registrera företagsinteckningar, fatta beslut i likvidationer och göra de registrerade företagsuppgifterna tillgängliga i näringslivsregistret.

Firma – Bolagsverket namnet på ett företag. Firman kan skyddas genom registrering hos Bolagsverket eller genom inarbetning. Ensamrätten till en firma innebär att andra hindras från att använda liknande namn. I dagligt tal används ofta firma som synonym till företag.

Säte – likvidation, inkomstdeklaration, bolagsordning, stadgar den kommun i Sverige där en organisations styrelse finns. Det finns inget som hindrar att verksamheten bedrivs i en kommun och har sitt säte i en annan. Sätet har betydelse för vid vilken tingsrätt en eventuell ansökan som stämning eller likvidation ska göras. Det är också i säteslänet som inkomstdeklarationen lämnas in och granskas. Sätet styr även var stämman ska hållas, såvida man inte bestämt något annat i bolagsordningen eller stadgarna.

Nominella belopp det belopp som ett värdepapper är utställt på. Innehavaren av ett räntebärande värdepapper, t.ex. en obligation är garanterad, förutsatt att utställaren inte går i konkurs, att få tillbaka det nominella beloppet på förfallodagen.

Revisor – styrelsen, redovisningsrevision, förvaltningsrevision, revision, aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, handelsbolag, årsredovisning, enskild firma person som har till uppgift att granska hur styrelsen sköter en organisations ekonomiska redovisning (redovisningsrevision) och övriga förvaltning (förvaltningsrevision). Syftet med revisionen är att tillvarata b.la. ägarnas/medlemmarnas, anställdas och utomståendes (t.ex. långivares) intressen.

Följande organisationer är enligt lag skyldiga att utse en eller flera revisorer:

  • Aktiebolag
  • Ekonomiska föreningar
  • Stiftelser
  • Handelsbolag som är skylda att upprätta årsredovisning
  • Enskilda firmor som är skyldiga att upprätta årsredovisning

I vissa fall måste en kvalificerad revisor utses.

Revisionsberättelse – utdelning, resultaträkning, balansräkning dokument där revisorerna ska redogöra för om årsredovisningen stämmer med verkligheten och om den ger en riktig bild av bolagets/föreningens ekonomiska ställning och resultat.

Revisionsberättelsen ska innehålla följande:

  • Bolagets/föreningens namn och organisationsnummer
  • Den räkenskapsperiod som revisionsberättelsen avser
  • Ett uttalande om huruvida årsredovisningen gjorts upp enligt gällande lagar eller inte. Om revisorn känner sig tveksam på någon punkt ska han eller hon skriva det. Det kan t.ex. vara att företaget/föreningen har övervärderat tillgångar för att ge sken av att ställningen är bättre än den är
  • Om det vid granskningen har kommit fram att vd eller någon styrelseledamot har gjort något fel som medför skadeståndsskyldighet, alltså ett ganska grovt fel, ska detta finnas med i revisionsberättelsen
  • En rekommendation till bolagsstämman/föreningsstämman att antingen bevilja ansvarsfrihet åt styrelse och verkställande direktör eller att inte göra det. I mycket sällsynta fall förekommer det att revisionsberättelsen enbart innehåller olika skäl för och emot ansvarsfrihet, men att revisorn inte tar ställning, utan lämnar avgörandet till stämman utan rekommendation
  • Övriga upplysningar som revisorerna vill ge aktieägarna/medlemmarna och allmänheten (revisionsberättelsen är offentlig)
  • Eventuella anmärkningar på skatte- och avgiftsområdet. Det kan vara att företaget inte gjort avdrag för anställdas skatter, att företaget låtit bli att momsregistrera sig trots att den momspliktiga omsättningen överstiger 1 miljon kronor, att företaget inte på ett riktigt sätt lämnat skattedeklaration, eller att man inte i rätt tid betalat skatter och avgifter. Om någon sådan anteckning finns med i revisionsberättelsen, ska revisorerna genast skicka in en avskrift av revisionsberättelsen till Skatteverket
  • Rekommendation till stämman om att fastställa balansräkningen och resultaträkning eller inte
  • Rekommendation till stämman om att fastställa styrelsens förslag till resultatdisposition eller inte. Det gäller framför allt hur mycket av vinsten som ska betalas ut som utdelning

En revisionsberättelse som inte innehåller några anmärkningar kallas ren revisionsberättelse.
En revisionsberättelse som innehåller mer eller mindre allvarlig kritik av vad man funnit vid revisionen kallas oren revisionsberättelse.
Revisionsberättelsen ska lämnas till styrelsen senast tre veckor före ordinarie bolagsstämman respektive två veckor före ordinarie föreningsstämma.
Se även koncernrevisionsberättelse.

bolagsstämma, publika aktiebolag, god redovisningssed, balanserat resultat, årets resultat, resultatrapport, bokföringsskyldiga, handelsbolag, bruttoredovisning (nonoffset), bolagsordning